10:an – Kolonistugan del 1

Hur fort kan saker och ting ske, egentligen??

Jag har gått och skaffat mig en kolonistuga. Vilket verkligen inte var planerat. Liksom många andra är jag då och då ute och seglar på Hemnet. Av ren nyfikenhet kan jag väl erkänna. Så en dag för några veckor sedan bara fanns 10:an där. Jag blev intresserad. Anmälde mitt intresse. Åkte och kollade dagen efter, och blev tokkär!! Samma dag accepterades mitt anbud och serotonin sköt i topp i min kropp! Jag har svävat på små moln sedan vi skrev papper. Den 1 augusti blev 10:an min på riktigt.

Bildtext: En skylt blir till; först designad i datorn och sedan skruvad på plats.Toknöjd!

Det konstiga är att jag visste att jag hörde hemma där så fort jag satte min fot innanför tomtgränsen. Att möblera och inreda var inga problem. Jag hade i princip allt redan. Saker jag samlat på mig under tid och evighet, utan att egentligen veta vad jag skall ha det till, har fått flytta in i 10:an och bara smälter in där som om det funnits på plats för alltid. Märkliga öde. . . Jag är fortfarande inne i mitt lyckorus och bara njuter.

Vad är då 10:an? Jo, en kolonistuga tillhörande en kolonilottsförening i Sala. En stuga på 20kvm med en hörntomt på ca 300kvm. För mig känns det mer som ett litet fritidshus med tillhörande tomt. Men stadgarna är förenliga med en kolonilott. Stugan är i tipptopp och jag behöver inte dra ett penseldrag ens. Med en tom outnyttjad fin tomt som bara står där och väntar otåligt på mig och min kreativitet. Gissa om det kliar i fingrarna.

Varför just i Sala? Men det är väl självklart!!? Jag känner mig fortfarande hemma i staden jag levt och verkat i i över 15 år, har ju barn o barnbarn, systeryster och goda vänner där. Jag har även en långsiklig plan med detta. Om lite drygt 10 år kommer 10:an att vara min pensionärsoas. Här skall planeras och skapas en trädgård att njuta och hänga i med familj och barnbarn, hund och tokiga underbara vänner. Hit är det ju superlätt att rulla med rullatorn när den dagen kommer. Jakobsbergsgården ligger ju nästgårds vetja.

Att få ha tillgång till en sådan här plats och vara mormor är en ynnest. Jag känner en enorm tacksamhet över den här chansen jag fått och som jag tog. Eller rättare sagt, kastade mig över! Nu snurrar det för fullt i mitt huvud av idéer och planer på uppbyggnad. Men, en sak i taget. Här kommer jag inte att ha bråttom. Det måste finnas tid för njutning och lugn och ro under tiden som saker och ting får växa fram.

10:an blev min 1 augusti, så det hinns inte med något speciellt i år. Det gör verkligen ingenting. Jag ändå hunnit skaka liv i rabatten längs husväggen för att förhoppningsvis på en fin vår och försommar längs väggen där nästa år. Sedan körde jag igång projekt häckansning igår. Jag hann hela insidan av den enorma tujahäcken. Utsidan tar jag så fort vädret och tiden tillåter. Höll på hela dagen igår och njöt av kroppsarbetet. Skiter i om jag får ont i mina händer. Min artos får jag leva med ändå , så . . .

Bildtext: Först i raden, och som satt där när jag köpte 10:an; Löjtnantshjärta och blå lilja, samt en Klematis jag inte vet färgen på ännu. Intill liljorna satte jag en orange lilja som jag fick, därefter två Minidaggkåpor. Intill Klematisen en röd fin Rostfingerört, sedan 5st Stockrosor i varierande färger. Sist i raden (beroende på från vilket håll man kommer såklart) men inte minst – 4st rosaröda höstastrar. 

Jag har även lyckats hitta klassiska rottingmöbler för inomhusbruk (eller till något annat i framtiden) och den lilla vita tvåsitssoffan står omlackad i skoggrön skrud, redo att hängas upp på verandan. Vi hinner nog inte med själva hänganordningen i år, men den som väntar på något gott. Längtar . . . Greta har också redan insett hur mysig den är, så här kommer vi att gosa upp oss närhelst vi känner för det.

En påbörjad lista inför framtiden ser ut så här:
Upp med soffan i hänganordningen
En grind
Se över häckens brister och ev håligheter för att undvika intrång och smitningsolyckor av såväl hund som barnbarn
Fixa hyllor inne för bättre förvaring och logistik i lilla pentryt
Ett uthus/bod
En utedusch
En pergola/uteplats
Ett växthus
3 välorganiserade och anlagda rabatter med utsmyckning
och . . .

Bildtext: Har redan hunnit få in väsentliga och udda detaljer i min stugbild; den första ängeln (ni som känner mig vet att jag av någon outgrundlig anledning är barnsligt förtjust i änglar), ett fikonträd, en Gutegåva från Lena, som ännu inte hunnit få sin rättmätiga plats. Den pryder entrén så länge och jag bara älskar den!

Men ni hör ju!! Hur underbart är inte detta? Lycklig är bara förnamnet.
Det här inlägget skulle kunna fortsätta en lång bit till men här sätter jag stopp.Fortsättning kommer lite då och då här på bloggen, så vill du får du gärna följa med på min kolonilottsresa här.

Om du står ut med mitt kvittrande så länge . . .

Fridens liljor!
/Nerina