Stilla vårregn. . .

Jag tycker om när det regnar.

Regnet känns så befriande. Rensar upp både natur, luft och tankar. För mig är regniga dagar mer blå än grå och blå dagar behöver vi alla. Takten slås av lite grann och man liksom går in i bubblan där under kapuschongen. Köpte en ny vinröd regnkappa i höstas. När jag satte på mig den i morse kände jag att jag blev glad. Dels för att jag har den och dels för att regnet indikerar vår. Och gissa om jag längtar efter riktig vår.

Ja, bort med snön. Låt regnet smälta bort det sista beviset av en lång snöig vinter. Låt blommorna få chans att titta upp ordentligt. Låt gatorna bli rensopade och fina. Låt vattnet skölja bort allt skit som ligger runtomkring (tusentals med fimpar, snusar, godispapper) efter alla nersjunkna meterhöga snöberg och få världen att kännas fräschare igen. För när våren äntligen får blomma ut ordentligt så är det ju inte så långt till försommaren. Och dit längtar jag ännu mer . . .

En steg i taget. Snart är vi där.
Kramen!