Skarpt läge på största allvar!

JOMENVISST SÖRRNI! I fredags öppnades dörrarna till Boot Hostel. Nu kan man komma direkt på dörren och få logi. Det kanske borde kännas på ett speciellt vis, men, polletten har nog banne mig inte trillat ner ordentligt. Än. Får väl ett ryck när som helst, eller nåt.

Den svindlande tanken på att vi är i skarpt läge, får mig hela tiden på spänn. Jag vet när första gästen är inbokad. Men, det kan hinna komma någon på dörren. Är vi tillräckligt beredda då? Jag tror det. Jag hoppas det. Det visar sig.

Jag tror man kan förbereda sig hur mycket som helst, till och med för mycket. Man måste igång. Det är då saker och ting dyker upp, sådant man kan förändra, förbättra, eller konstatera att det funkar alldeles utmärkt bra. Man måste bara igång. . . och det är vi nu! Jag har stått för mycket praktiskt jobb på plats, men, Åsa Bergquist har slitit hund hon med. Alla ritningar, all inredning (och hejåhåkontakt med Ikea), och tillsammans har vi lyckats få till någonting riktigt riktigt bra. Olle o Rogga ska också ha en eloge, som med is i magen har låtit oss jobba på i den riktning vi en gång visionerade och drömde om. Nu kan vi börja skönja resultatet på allvar. Stort! Det är riktigt stort, är det.

Två underbar blommogram har jag fått!! Det sista kom igår, men hann inte hämta det förrän idag. Vart lika överraskad över bägge, och fruktansvärt glad, tacksam, och lipfärdig. Bekräftelsen på att min familj och mina vänner ändå tänker på mig, som bara sliter och knappt har tid att säga hej på fejjan, ja, det värmer långt in i själen. Vill att alla ska komma hit så jag kan få kompensera med hela miljön och platsen. Vill även säga att jag tycker så fruktansvärt mycket om er allihop!!

Igår var jag på loppis, hittade en militärhjälm och en metallpotta från KA3-perioden, och fick en nostalgitripp utan dess like. Opel Rekord – 59 i mitt hjärta, säger jag bara . . .
Idag anlände även min nya hoj, och gjorde liksom hela stället mer komplett, på något vis. Det är det vackraste hojskrälle jag ägt, och den smälter in perffa i miljön!! Har man ingen dunderhoj får man väl ta pedalvarianten så länge. Thats life!

Vykort Nerinas

Vykort juni Nerinas 2

Ja, nu är det skarpt läge på allvar för Rumpkullan. Den långa förberedelsen och allt slit är trots allt bara en början. Det är NU som jobbet börjar.
Och, ja, det känns fortfarande jädrigt bra!

Kram // Nerina

Kommentera

E-postadressen publiceras inte.